I skuggan av barndomens somrarIbland bär man med sig människor hela livet, sådana som kanske bara fanns där i utkanten men som ändå lämnar avtryck större än vi förstod då. Det här är en berättelse om en sådan plats. Och om en kvinna jag fortfarande kan känna när vinden rör vid gräset, där åkern möter …
De kom med en grå lastbil i gryningen. Snön knarrade under de tunga stövlarna, och ånga steg ur hästarnas näsborrar. Jag såg dem redan innan de svängde in på vår gård, soldater med order och kalla blickar. Jag visste vad de var ute efter. Vi visste det allihop. Det fanns redan en märkning på ladugårdsväggen: …
He tulivat harmaalla kuorma-autolla aamuhämärässä. Lumi narskui raskaiden saappaiden alla, ja höyry nousi hevosten sieraimista. Näin ne jo ennen kuin ne kääntyivät meidän pihaan, sotilaat, joilla oli käsky ja kylmä katse. Tiesin, mitä ne hakivat. Me kaikki tiesimme. Pihapiiriin oli jo iemmin maalattu merkintä: Yksi hevonen, kaksi lehmää. Mutta ne ottivat myös Tähtitytön. Minun vasikkani. …
Kun monien vuosien jälkeen palaa juurilleen, sinne mistä kaikki sai alkunsa, muuttuujälleen lapseksi. Vaikka suurimman osan elämästäni olen elänyt aivan toisenlaisissaympäristöissä, kotiseudussa on jotain, mikä puhuttelee suoraan sydäntä. Tunnistan lapsuuden tuoksut, vastaleikattu ruoho, pihka, tuore leipä. Tunnenlämpimän ruohon paljaita jalkojani vasten ja kylmän joen veden, joka saa koko kehonvärisemään. Mutta ennen kaikkea tunnen itseni rikkaaksi. …
När man efter så många år återvänder till sina rötter, till platsen där allt en gångbörjade, förvandlas man till barn på nytt, på något sätt. Känslan av förväntan. Trots attstörre delen av mitt liv har utspelat sig i helt andra miljöer, är det något medhembygden som talar direkt till hjärtat. Jag känner barndomens dofter, nyklippt …
Även om min barndom inte var inlindad i bomull, rymmer dess minnen värme,rädsla, glädje och något som inte kan mätas i kvadratmeter eller modernabekvämligheter. Det här är berättelsen om huset som fostrade mig och lämnadeett avtryck som inte bleknar. De första åren av min barndom tillbringades i ett hus där livet levdes tätt inpå,men varmt, …
Vaikka lapsuuteni ei ollut pumpuliin kääritty, sen muistoissa on lämpöä, pelkoa,iloa ja jotain sellaista, mitä ei voi mitata neliömetreillä tai nykyaikaisillamukavuuksilla. Tämä on tarina talosta, joka kasvatti minut ja jätti jäljen, joka eihaalistu. Lapsuuteni ensimmäiset vuodet kuluivat talossa, jossa elettiin tiiviisti muttalämpimästi, kirjaimellisesti ja kuvainnollisesti. Asuin kuusivuotiaaksi astivanhempieni ja kolmen sisarukseni kanssa, samassa rakennuksessa, jonka …
Alina stirrade på sina händer, täckta av blod och smuts, och de skakadeokontrollerat. Hon flyttade blicken till lastbilarna som anlände utan uppehåll, enoändlig ström som förde med sig sårade.Det var juli. Solen brände obarmhärtigt, vilket gjorde det redan tunga arbetetännu mer kvävande. Männens rop, jämmer och snyftningar ekar fortfarande imina öron än idag. ”Men nu …
Vaikka maailma särkyy, syntyy silti uutta elämää. Pienellä tilalla, jonne suru on asettunut isän jäätyä palaamatta rintamalta, Alina yrittää pitää koossa sen, mikä uhkaa hajota. Hänen lapsuudenystävänsä Elvi kirjoittaa sodan varjosta, jossa ”täällä haisee aina veri”, ja nauru on käynyt harvinaiseksi. Mutta kaiken keskellä syntyy vasikka, tumma, elävä ja jonka otsassa loistaa valkoinen tähti. ”Tähtityttö,” …
Vinden bär med sig minnen från svunna tider,den viskar drömmar och önskningar, av Lapplands magiska vidder.Dess beröring är mjuk och mild,den för dig med, till tankar i still. I minnen dansar levande och döda,de blickar mot horisonten, där själar väntar i det sköna.Följ med i vindens svep,fatta tag i den tunna linans grep. Vinden bär …