Valborg

Valborgsmässoafton, min mammas födelsedag. Hon föddes 1949 i Finland, ett land som just hade avslutat flera års krig och nu kämpade för att samla sina krafter och börja återuppbygga. Min mamma föddes hemma, tillsammans med sina två systra, ja, hon var en av trillingarna, små bebisar som trotsade livet mot alla odds. Ingen sjukhusvård, inga läkare, inget extra stöd. Det var en fantastisk nyhet, trillingarna från Törmäsjärvi, som växte upp vid en stilla sjö, med allt det som naturen gav dem. Och en av de är min älskade mamma.

Valborg har alltid varit en av de mest minnesvärda högtiderna från min barndom, en tid av förnyelse och hopp. För mig var Valborg en riktig markering för vårens ankomst. Ofta sammanföll islossningen på vår lilla å med denna tid, och snön låg kvar endast på några ställen, vilket gav en känsla av att vi var på väg mot något ljusare, varmare. Jag minns hur vi byggde den stora brasan, hur vi flög ballonger, åt sockermunkar, drack sima och såg på när serpentinerna ramlade ner som regn. Sima är en traditionell finsk dryck, en söt och lätt kolsyrad dryck som ofta görs på citron och socker, och som är en självklar del av firandet. Och så klart, viuhka, en finsk traditionell handfläkt som ofta används för att skapa ett festligt och livligt stämning under Valborg. Denna tradition för oss samman, även här i Sverige, med våra släktingar.

Valborg är något speciellt, och det handlar inte bara om en fest. Det handlar om min mamma, om traditionerna, om alla dessa minnen som finns inbäddade i mig och som jag bär med mig varje dag. De påminner mig om allt vi har gått igenom, och allt vi har kvar att fira.

Hoppas ni har haft en härlig Valborg!